Tack Patrik och ni andra som var med för en intressant och givande närstudiedag. Genomgången av post (sen-) modern teologi och bakgrunden till postmodernismen som ideologisk rörelse var klargörande och fungerar säkert bra som grund för att ta itu närmare med kursmaterialet.
Det var mycket som väckte tankar, men här vill jag speciellt lyfta fram det fascinerande i att en tanke måste gro fram och växa för att kunna bli en idéströmning eller rådande tankesätt. Jag tar nu här sekulariseringen som exempel. Det börjar med ett litet frö som faller i bördig jordmån och så växer det upp ett annat sätt att tänka. Människans sätt att tänka förändras i och med att hennes inre scheman utvecklas. Jean Piaget talade om assimilation (när ny kunskap införlivas i befintliga scheman) och accomodation (när det inre schemat utvidgas och förändras för att kunna ta till sig ny kunskap). När sedan tillräckligt många individers inre tankescheman förändrats kan det uppstå nya ideologier som påverkar ännu fleras sätt att tänka och se på sin omvärld. Serge Moscovichi kallar dessa kollektiva tankescheman eller inre bilder för sociala representationer. Som Patrik tog upp under föreläsningen så var det under förmodern tid omöjligt att tänka sig ett sekulariserat samhälle, men i och med modernismens nya ontologier förändrades sättet att se på förhållandet mellan gud och skapelse så att dessa två börjades ses som skilda från varandra. Detta gjorde det möjligt att tänka sig aspekter av livet som inte har med religion att göra och religion som begrepp blev aktuellt, därmed också den sekulära processen.
Det här var en tanke, en blogg... funderar ännu på det där med gåva, skuld och nåd i ur olika ideologiska perspektiv, men det får bli till en annan gång ;)
Cedà Mp3 Download
4 år sedan
Hej alla,
SvaraRaderajag skall lite kommentera sekulariseringen. Det förmoderna samhället (före reformationen) var ju inte sekulariserat.
Dock fanns dock två moderna drag i medeltidens städer.
1) Städerna levde av handel. Denna handel kan räknas som kapitalismens början.
2) Städerna styrdes av råd, som var demokratiskt valda av stadens borgare.
Städernas människor hörde till två gemenskaper. De var med i stadens gemenskap och dessutom hörde alla människor till den katolska kyrkan.
Det är annat i vår moderna värld där få riktigt vet, till vilken gemenskap de kunde tänkas höra.