Surfade lite omkring i de bloggar som finns angivna i kursmaterialet. Målet var att försöka hitta några trender i diskussionen och försöka sammanfatta dem, men jag märkte snabbt att det finns lite för många olika diskurser att följa med så det projektet var lite för omfattande för tillfället. Intressant var det ändå att se, att man lärt sig en del under kursens gång. Teoretikernas namn som hoppade fram här och där var ju bekanta, och likaså många av de tankar som diskuterades.
Sen kom jag in på http://itself.wordpress.com (an und fur sich) och fastnade för rubriken No One Is Afraid Of Big Bad Science (When It Agrees With Them), skrivet av Alex den 4 april 2010. I sin blogg kritiserar han (?) den sekulära diskussionen av teologi, och för fram att teologi ska diskuteras utgående från sin egen logik, liksom även andra postmoderna teologer fört fram, som vi sett under kursens gång. Nu ska jag försöka hålla mej till en tanke per blogg-logiken, så för närmare granskning kommer här Alex´ konklusion till sin egen rubrik:
” The move is that one’s political commitments, or metaphysics, are supported by the findings of science and this seems problematic – it often seems to simply reduce to giving rhetorical weight to your thought. This is also Scruton’s move, in that his pro-religious commitments are shown by Girard to be founded on something substantial. And it is also the mirror image of the thesis of his Gifford lectures. In a negative version of the same thesis, science, particularly in popular mode, gives the opposite conclusions to one’s social ideas and hence must be wrong. “
Det handlar lite om att plocka russinen ur kakan. När man hittar en teori som passar, så sväljer man den. Annars får det vara. Kritiken gäller här också teologerna själva. Varning för risken, att man väljer (och sväljer) det ur den sekulära vetenskapens skattkammare som stöder den egna teorin eller övertygelsen.
Hmm, hur bygga upp en vetenskaplig diskussion om teologi så man beaktar den postmoderna kritiken av vetenskapstron och utgår från disciplinens egen logik utan att det blir cirkelslutsatser (finskans kehäpäätelmä är bättre ord här) av det hela?
Cedà Mp3 Download
4 år sedan
Varje vetenskapsman har sin egen världsbild och randvillkor. Det finns ingen neutral vetenskap, kanske närmast skulle vara endast teoretisk matematik. Antagandena av utgångspunkter grundar sig inte på vetenskapen, men speglar personliga föreställningar. För att förstå olika föreställningar är, att se vilken världsbild, naturalistisk eller supernaturalistisk står på grunden, vilket speglas sig på ett eller annat sätt fram..
SvaraRaderaHåller med dej Juhani!
SvaraRaderaHär kommer jag att tänka på forskningmetodik kurserna inom vårdvetenskapen. Våra lärare betonade alltid vikten av att i arbetet komma fram med sin förförståelse. Som Juhani säger helt neutral kan man knappast vara. Våra lärare betonade också vikten av att välja forskningsmetoden rätt, den skall passa ihop med forskningsfrågan. Det är inte bra att utgå enbart från vilken metod man kan bäst eller gillar bäst.
SvaraRadera